MELLAN KROPP OCH KÖN OCH MELLAN SANNING OCH SAGA – FEMINISTISKA FÖRELÄSNINGAR OCH SKRIVÖVNINGAR

Skrivövningarna som är kopplade till Patricia Piccininis utställning ”Mellan ljus och skugga” genomförs självständigt och erbjuder en möjlighet att ta upp utställningens teman på ett kreativt sätt i form av text, och ur ett feministiskt perspektiv som var och en själv bestämmer.

Skrivövningarna har en låg tröskel och genom dem kan du fördjupa dina tolkningar av utställningsverken och fundera över din egen individuella relation till det kroppsliga, till olika skönhetsuppfattningar och gränsdragningar som har med kroppen att göra. Du får ifrågasätta och till och med karnevalisera kollektiva uppfattningar om verkligheten som har setts som självklarheter.

Att genomföra skrivövningarna kräver inget förhandskunnande eller tidigare kunskap om bildkonst, kreativt skrivande eller feminism. Du behöver inget annat än de skrivverktyg som du själv gillar.

“I would like other people to create their own narratives abut it”, säger Piccinini på en video, där hon talar om sina verk. Det här är din chans.

Det ordnas också en tvådagars intensivkurs kring ämnet den 3 och den 10 oktober.

Skrivövningarna har sammanställts av ordkonst- och litteraturterapihandledaren Jenni Hurmerinta som även ansvarar för kursdagarna (www.sanattu.fi).

SKRIVÖVNINGAR

1. Lyrik formad som medvetandeström

I samband med kreativt skrivande och under en skapande process är det viktigt att släppa loss från förnuftsresonemang och den censur som sinnet och språket utövar. Ett utmärkt hjälpmedel härvidlag är att skriva i form av en medvetandeström, där avsikten är att minska på det medvetna jagets kontroll och till och med under övningens gång lösgöra sig från det. När man låter medvetandet strömma fritt lyfts betydelsefulla saker till ytan ur vårt undermedvetna som vi inte annars kanske skulle lägga märke till. Fritt skrivande är inte en narrativ metod utan en skrivteknik: den text som produceras behöver inte och ska inte i sig vara estetiskt representativ eller koherent.

Skriv medvetandeström utifrån följande utgångspunkter. Censurera inte dina tankar eller känslor, låt också oförnuftiga och osakliga tankar strömma ut över pappret (den här texten behöver du inte dela med någon). Om du inte lyckas bilda meningar så kan du göra en lista med ord som du kommer att tänka på, bara du inte ens för ett ögonblick låter pennan stanna upp!

Skriv en medvetandeström (ett annat namn för det är inre monolog) om följande ämnen (några minuter för varje ämne):

1) Min kropp och min kroppsbild …

2) Mitt kön bestämmer …

3) Den/det andra innebär för mig …

4) Gemenskap innebär för mig …

5) Gränserna för min kropp och mitt sinne …

6) Skönhet är …

Läs igenom den inre monolog du nyss skrev. Ringa in eller stryk under de ord, meningar och stycken som talar allra mest till dig. Förena och forma en dikt av de olika delarna. Du kan vid behov böja orden och komplettera texten eller utnyttja uppgiften på just det sätt du själv föredrar.

2. Metamorfos

Människan har alltid försökt gestalta sin egen plats i världen genom att spegla sig själv i andra människor och frågor, föremål och fenomen. Universella och tidlösa myter är i likhet med skönlitteraturen full av olika slaga ”gränsöverskridningar” och formförändringar, där fysiska och psykiska gränser för det mänskliga och det icke-mänskliga skingras eller prövas.

Olika skildringar av skalan av mänskligt beteende, som man töjt på och ifrågasatt, har inom konsten ofta fungerat som en väg för den kritiska satiren. En av de kändaste metamorfoserna i skönlitteraturen är Franz Kafkas novell ”Förvandlingen” från 1915. Som exempel på en aktuellare formförändring kan man nämna Marie Darrieussecqs roman Suggestioner (1997), där en kvinna och hennes omgivning kämpar med sina attityder i samband med att kvinnan sakta förvandlas till ett svin.

En metamorfos eller en formförändring är antingen fullständig eller partiell och innebär att ett djur, en varelse, en sak eller en människa ändrar form (motvilligt eller frivilligt).

• Antropomorfism eller att förmänskliga innebär att man ger andra djur, livlösa föremål eller inbillade objekt mänskliga egenskaper.
• Dehumanisering eller avhumanisering innebär i sin tur att man avfärdar eller förnekar en persons mänsklighet.
• Animism eller själatro är en uppfattning enligt vilken alla varelser och saker som till exempel naturelementen och djuren har en själ.
• Personifiering är en metafor där en icke-mänsklig varelse, ett djur eller ett föremål ges mänskliga drag (psykiska och/eller fysiska).

Skriv antingen en berättelse utifrån var och en av ovanstående (a eller b) eller behandla båda två i en och samma berättelse (a och b):

a) Skriv en berättelse där någon icke-mänsklig sak, ett djur eller fenomen ges personliga drag.
b) Skriv en berättelse där en person genomgår en formförändring, och där personens mänsklighet blir ifrågasatt av omgivningen eller av berättaren (d.v.s. av dig).

Du kan göra din text absurd om du så vill. Du kan också skriva spekulativ fiktion: det vill säga du presenterar även konstiga händelser som om de var ”normala”. Eller så kan du skapa en alternativ fantasi eller scifi-verklighet som du utnyttjar i din berättelse. Du kan också ta upp personliga erfarenheter autofiktivt i form av en berättelse, eller göra en satir där du genom en metafor kritiserar olägenheter som stör dig.

3. Biografi

Välj en eller några gestalter ur ett skådespel och skriv en fiktiv biografi om dem. Berätta om gestaltens födelse, var hen har bott och med vem, vad hen drömmer om och vad hen är rädd för, vad hen äter, hur hen rör sig, hurdan röst hen har o.s.v.

4. Dialog/Monolog

Välj två gestalter i skådespelet och skriv en dialog till dem. Vad talar de om och med hurdan ton: finns det en konflikt mellan dem, eller står de på samma sida? Om du vill kan du skriva en dialog som du för med en gestalt ur pjäsen. Vad vill du fråga, och vad vill du säga till gestalten?

Skriv en monolog till gestalten du har valt ut. Du kan skriva en monolog riktad till exempel till pjäsens åskådare eller en monolog som försiggår inne i gestaltens huvud, den följer hens medvetandeström och är inte avsedd att uttalas högt.