Secundino Hernándezs (f. 1975 i Madrid) målningar är en kombination av att bygga upp och riva ner. Enligt Hernández själv är verken metaforer för hur vi människor är beskaffade: vår existens består av splittrade ögonblick, en svit av fall och uppstigningar, sansad förtänksamhet varvad med brådstörtade uppbrott.
Hernándezs personliga, dagbokslika målarstil präglas av konflikter. Spänningarna dels mellan kontroll och oförutsägbarhet, dels mellan stramhet och ymnighet går igen i alla hans verkserier. Bakom det till synes spontana arbetssättet kan man ändå skönja influenser från namn som El Greco, Goya och Miró.
Förutom pensel använder Hernández redskap som han själv utvecklat, exempelvis metallspetsar i änden på färgtuben och särskilda verktyg avsedda för färgborttagning.
På Konsthallen visas både helt nya målningar och verk från de senaste fem åren.