Jani Ruscicas verk trivs i rum där de kan befinna sig i fri rörelse. De dröjer sig kvar i förhållanden där de överenskomna läsinstruktionerna är igenkännbara men svåra – för att inte säga omöjliga – att följa. I sådana rum, öppna åt olika håll, finns det plats för betraktaren och hens tolkningar.
I Ruscicas verk har tecken, föremål och fenomen en nyckfull relation till sina betydelser. En tidigare kontext bildar alltid ett plan på vilket nya betydelseskikt kan byggas, men helst vill de fenomen och former som verken föreställer undvika rätlinjighet och bipolära kategorier.
Reflektioner kring form och redskap är ett centralt element i verken. I videoverket I utan prick (2021) utforskar materialen och ljuden sina egna egenskaper, hur de kan identifieras och namnges. I det nya videoverket About Us (refrain to refrain) (2022) som nu premiärvisas på Konsthallen frigör sig uttrycket från den språkliga kommunikationen och förlitar sig på kroppslighet och ljud. Algoritmen bryter videons förmodade linearitet, verket börjar följa slumpens logik.
De nya väggmålningarna åter följer Konsthallens arkitektur: de växer och böjer sig efter dess dimensioner. En bild fäst på fönstret synliggörs av solljuset i varierande styrka beroende på dygnstiden.
I utställningen ingår dessutom en prosadikt av Taneli Viljanen samt verket Felt the Moonligt on my Feet(2022) som Ruscica gjort tillsammans med steppdansaren Suzanna Pezo. Verket visas 30.4–4.5 under utställningens öppettider.
Kurator för utställningen är Piia Oksanen.
Jani Ruscica (f. 1978) är född i Nyslott och tillbringade sin barndom i Italien. För närvarande är hen bosatt och verksam i Helsingfors. Ruscica har studerat vid Chelsea College of Art and Design i London och vid Bildkonstakademin i Helsingfors.